Tänkt tanke & gjord handling

Idag blev det inte riktigt som jag tänkt mig vad gäller motionsbiten. Jag hade tänkt att jag skulle gå tillbaka från mitt besök i metropolen Svedala men då det formligen öste ner snö så fick det bli en åktur med min favoritchaufför - mannen i mitt liv, Daniel.

Vi var hemma strax efter ett och hade sen en riktigt skön eftermiddag med kaffe, tidning och datortid. Klockan fem gav sig Daniel ut för sitt långpass, 2,2 mil....och jag satte mig tillrätta i soffan. Nu har det gått en och en halvtimme och jag vill att han skall komma tillbaka. Tycker det är lite "räligt" (skånska för typ obehagligt) när han springer på kvällen, när det är så långt och när vädret är som det är.

Sako/hunden tycker inte heller om det, hon har pipit sedan han löpte iväg och lär inte sluta förrän hon glatt tar emot honom i hallen.

Den enorma skillnaden mellan mig och Daniel är att om han har bestämt sig för något då gör han det. Står det att det är långpass, så är det ett långpass oavsett väder, vind och andra omständigheter.

Jag faller gärna till föga och accepterar eventuella ändringar i programmet...så när jag nu inte fick min låååånga promenad idag så gråter jag inte några krokodiltårar.

Sitter istället och filosoferar kring faktumet, hemtelefon eller inte hemtelefon. Om vi kanske skulle strunta i fast hemabonnemang och bara ha mobiltelefoner. Kostnaden hamnar ungefär på detsamma men då är fördelen att jag också får en mobil med abonnemang. Har faktiskt inte det idag utan jag har en med kontantkort men är dålig på att fylla på det...jag går "alltid" att nå men...

Känns lite som en kontroversiell fråga, typ som när folk började önska sig bidrag till bröllopsresa istället för i presenter. Saker som snart skulle/skall ligga i tiden men som inte riktigt är normalt/vanligt än. Kommer folk bli irriterade när de inser att de inte kan ringa oss på ett "billigt" sätt och hur många är det egentligen som ringer oss på hemtelefonen? Om det är någon som har en åsikt så är den ytterst välkommen!

See you soon