Tänkt tanke & gjord handling

Idag blev det inte riktigt som jag tänkt mig vad gäller motionsbiten. Jag hade tänkt att jag skulle gå tillbaka från mitt besök i metropolen Svedala men då det formligen öste ner snö så fick det bli en åktur med min favoritchaufför - mannen i mitt liv, Daniel.

Vi var hemma strax efter ett och hade sen en riktigt skön eftermiddag med kaffe, tidning och datortid. Klockan fem gav sig Daniel ut för sitt långpass, 2,2 mil....och jag satte mig tillrätta i soffan. Nu har det gått en och en halvtimme och jag vill att han skall komma tillbaka. Tycker det är lite "räligt" (skånska för typ obehagligt) när han springer på kvällen, när det är så långt och när vädret är som det är.

Sako/hunden tycker inte heller om det, hon har pipit sedan han löpte iväg och lär inte sluta förrän hon glatt tar emot honom i hallen.

Den enorma skillnaden mellan mig och Daniel är att om han har bestämt sig för något då gör han det. Står det att det är långpass, så är det ett långpass oavsett väder, vind och andra omständigheter.

Jag faller gärna till föga och accepterar eventuella ändringar i programmet...så när jag nu inte fick min låååånga promenad idag så gråter jag inte några krokodiltårar.

Sitter istället och filosoferar kring faktumet, hemtelefon eller inte hemtelefon. Om vi kanske skulle strunta i fast hemabonnemang och bara ha mobiltelefoner. Kostnaden hamnar ungefär på detsamma men då är fördelen att jag också får en mobil med abonnemang. Har faktiskt inte det idag utan jag har en med kontantkort men är dålig på att fylla på det...jag går "alltid" att nå men...

Känns lite som en kontroversiell fråga, typ som när folk började önska sig bidrag till bröllopsresa istället för i presenter. Saker som snart skulle/skall ligga i tiden men som inte riktigt är normalt/vanligt än. Kommer folk bli irriterade när de inser att de inte kan ringa oss på ett "billigt" sätt och hur många är det egentligen som ringer oss på hemtelefonen? Om det är någon som har en åsikt så är den ytterst välkommen!

See you soon

Backar...

Jag har för tillfället fastnat för löpbandet men inte för att jogga på utan gå men dock inte lugnt sansat och lätt utan i 15 % lutning i snabbt tempo. Det är minsann riktigt effektivt, jag blir rejält varm och kalorimätaren tickar snabbt iväg.

Idag blev det först 20 minuters uppvärming enligt ovan, därefter styrketräning och avslutningsvis en dryg halvtimme på bandet igen. Känns superbra efteråt även om jag känner mig lite mesig i jmf med mannen som löper höghastighetsintervaller.

Förra helgen tog jag en timme på bandet på lördagen och på söndagen en ensam mil i Bokskogen. Den milen tog sin beskärda tid och det vara bara vitt, vitt, vitt och backe, backe, backe. Kilometrarna segade sig fram och jag var mkt nöjd när jag slutligen var i mål. Längtar till nästa sådan skogsrunda men då med ljudbok eller liknande....

Imorgon har jag en plan att ta mig med buss till den närliggande byn och fixa en sak och sedan gå tillbaka om vädret tillåter det. En tur på ca 1 mil med lite mer varierande miljöer än skogen bjöd på och med en ganska lång backe, den sk Minnesbergsbacken, som min kära make älskar att istället springa upp för...

Dagens korta & konstiga motto - Står man inte stilla så rör man sig...!

See you soon

Nattsvart nyhet....

Idag vaknade lilla jag med en bultande huvudvärk som hade nöjet att hålla i sig fram till runt lunch då den helt plötsligt valde att försvinna. Skrämde i och för sig iväg den så gott jag kunde medan jag förvirrat försökte jobba i den totala röra som rådde på skrivbordet.

Jag rodde en hel del i land och är mycket nöjd med dagen. Vad jag gör är kanske inte den mest intressanta frågan men svaret på "var jag gör det" kan nog få en och annan att bli sugen på något gott......Jag jobbar nämligen på Sveriges absolut bästa godisföretag med fantastiska produkter såsom Ahlgrens bilar, Gott & blandat och Läkerol.... & min uppgift är att se till så att kunderna i vårt grannland Norge är glada & nöjda.

En hel del nyheter är på G och en som jag bara måste berätta om är att Ahlgrens bilar kommer med en nattsvart nyhet i tron på ljusare tider för bilindustrin. Håll utkik i butiken och du som gillar lakrits lär inte bli besviken.

Det är så skönt med helg och att få sova lite längre imorgon bitti känns väldigt lockande. Dock inte för länge, vi måste hinna med ett besök på gymmet innan vi skall in till stan. Detta förutsatt att vägarna är körbara...här öser nämligen snön ner igen och jag pulsade mig in i trädgården när jag kom hem. Inte smartaste vägen in men ibland tänker jag inte längre än näsan och jag toppade detta med att sätta på ugnen med en gjutjärnsgryta som fånge....

Nu avslutar jag dessa lite lätt röriga rader med att säga God Kväll!

See you soon

Kallad...

...att göra egna underverk och inspirera andra att göra detsamma

- det är Daniel personifierad!

Han visar på ett mycket bra sätt vägen till ett sunt tänkande i en sund kropp.

Tycker lite synd om dig, att du sprungit bort så mycket som skulle kunna

hjälpa hålla dig varm...ett underställ till "vardags" hade nog inte varit så dumt?!

Tack för att du är du!

See you soon

Kall övergångsperiod

Att det är kallt nu, ja det pratas det ju en hel del om och därför borde jag inte fördjupa mig i det ämnet men det är ganska besvärande och jag måste därför skriva av mig lite snabbt och lätt.

Idag hade jag klätt mig ordentligt, dvs. termobyxa, tjock jacka, dubbla vantar, ofixad frissa så att jag skulle kunna fälla upp kapuschongen (är förbjuden att använda mössa, ser inte klok ut) och ändå så var jag genomkall när jag kom fram till jobbet.

Jag hade den fantastiska oturen att en buss blev inställd och jag fick vänta en kvart på nästa. Nej, det är inte så länge men tillräckligt för att jag skulle bli kall...

Jag är dock rätt nöjd med att det är kallt, vitt och torrt och inte som det brukar vara på vintern....rått, grått och blött men nu längtar jag otroligt mycket till våren, jag vill ha värme, jag vill njuta av vårsolen och jag vill till och med rensa ogräs....

Men men i väntan på varmare tider så sitter jag här inne i soffan med en filt omkring mig och njuter av värmen från brasan.

See you soon

Landade i ett vacker vinterlandskap...

I taxin på väg från flygplatsen fick jag en intressant och djup start på onsdagen samtidigt som jag kunde beundra det snötäckta och vackra vinterlandskapet. Jag började lite lätt kommentera vädret och vi slutade i en diskussion om meningen i livet.

Jag "skojade" lite och sa att det här med att det blivit varmare i världen bara verkar vara snack, vi har ju mer vinter i Skåne än vad vi haft på länge osv och mannen som var muslim meddelade att han som religiös och troende såg det som att det var naturens gång och inte något som vi påverkar eller skall oroa oss för. Det där kan man ju diskutera men det var en infallsvinkel. Han menade så klart också att USA som den stora världsnationen de är spelar ett spel vad gäller klimatförändringarna och att det bara handlar om pengar pengar pengar och politik.

Sen kom vi in på västvärlden respektive "u-ländernas" syn på livet. Han kom själv från Somalia och han berättade att de lever för dagen, tar hand om sina nära o kära och att de inte bekymrar sig för morgondagen. De har mycket de skulle kunna vara oroliga för men det har de inte tid med för de måste lösa dagen. Många av oss i västvärlden lever i en rik värld, har "allt" serverat för oss utan problem för att mätta mun, klä oss eller hålla värmen. Vi kämpar många gånger inte på samma sätt och har därmed större tid och möjlighet för att oroa oss för morgondagen.

Innan jag steg av bilen så var vi båda överens om att vi var väldigt glada för att vi hade fått denna vår pratstund....och att vårt möte var meningsfullt och intressant! Man behöver inte i alla fall dela samma åsikt men åsikten i sig kan vara intressant att få, betrakta och reflektera över...

See you soon

Drar iväg till grannarna...

...i väst men är åter på svensk mark på torsdagkväll.

Skall bli trevligt att få träffa sina norska kollegor igen och bli lite fattigare på kuppen. Ser nästan fram emot att åka taxi imorgon och få lov att bli otäckt överraskad över hur dyrt det blir...jajaja det är inte jag som skall stå för alla fiolerna men det är ändå smärtsamt!

Klockan kommer ringa redan 04.30 så det blir tidig sänggång ikväll och därmed så blir det bara detta korta inlägg idag.

Måste komma loss och titta på garderoben och se om det finns något som tilltalar mig och som tar så lite plats så det kan få plats i mitt redan tunga handbagage...

See you soon

Idag är första dagen...

....i resten av mitt liv och eftersom vågen imorse gav ifrån sig en hickning så har jag gått så mycket jag har kunnat, ätit så sunt jag kunnat, druckit så lite kaffe som möjligt och så mycket vatten som jag hunnit med....

Det är inte ett plötsligt infall egentligen utan det är ju så jag lever mer eller mindre varje dag men idag så fick jag mig en extra spark i ändan.

Imorgon är det åter igen en ny dag som också skall påverkas på ett positivt sätt och med lite tur så ler vågen mot mig snart igen....

See you soon

Textila spår...

När jag hälsar på min mamma så brukar jag ofta fråga henne om hon har något klädesplagg i sina gömmor som jag kan få låna. Varenda gång så vet jag egentligen att svaret är nej men jag ger inte upp. Jag har nämligen genom åren funnit riktiga guldkorn som jag tagit med mig hem och som sällan har återvänt till mamma. Kan ju vara en av anledningarna till att mamma inte ”har” något mer…

I min "låneägo" har jag en underbar kofta stickad av mormor, en superfin päls som mamma köpte på 60-talet, en snygg trenchcoat från 70-talet, en snygg blus m m. Kläder som har sitt ursprung årtionde tillbaka men som är så fina, ovanliga och tidlösa.

I fredags hade jag på mig blusen, som mamma själv sytt och som hon bar tillsammans med en matchande kjol under sin graviditet med mig. Att bära kläder med lite historik ger en extra touch & tänk att de kan få ett nytt liv i nästa generation.

På mitt & makens bröllop så bar mamma samma klänning med tillhörande kappa som hennes mor, min kära mormor, hade på sig när mamma gifte sig med pappa 30 år tidigare. Och hon var så himla fin, kläderna satt som handen i handsken.

Härligt att spåren av svunnen tid följs, saker återanvänds och minnen hålls vid liv...

See you soon

Lättare i fysik o sinne...

Jag var lite tveksam till gymaktivitet idag och kände nog mer för att stanna och utföra en väl behövd storstädning men maken min lyckades dock med inte allt för mycket energi övertyga mig om att en tur dit var en mycket bättre idé.

När jag kom in i lokalen styrde jag bestämt stegen mot löpbandet med tanken att nu skall jag värma upp med lite lugn jogg innan styrketräningen men så blev det inte. Jag började istället gå mycket mycket fort och ökade lutningen, först bara lite typ till 5% och sen efter en liten stund till 10%. Det var riktigt roligt att gå fort och brant och jag "fastnade". Lite grann hade det nog att göra med boken som jag hade i min ena hand. Visst det är inte speciellt sportsligt att ha med en bok till löpbandet men ack så utvecklande det kan vara...jag läste nämligen Kay Pollaks "Att växa genom möten".

När jag en dryg timme senare steg av löpbandet så var jag några gram lättare av all förlorad vätska och sinnet mitt det hade också fått sig en omgång och jag kände mig ännu gladare än innan....

Boken inhandlades lite oväntat på Konsum igår när jag försökte slå ihjäl lite tid i väntan på bussen. Jag började genast praktisera och gav mig i kast att prata med en främmande person. Det är något som jag "faktiskt" är bra på, att våga prata och jag kan oväntat snabbt öppna upp och berätta både det ena och det andra. Det var länge sedan jag gav mig hän till ett sådant samtal och jag fick en givande pratstund som jag kände mig väldigt upplyft av. (Kunde till och med glömma bort att jag egentligen hade KTH problem...)

Det är spännande att möta nya människor, höra om deras liv, växla åsikter och på många sätt därigenom upptäcka sidor hos sig själv. Att man utvecklas genom möten med andra känns mycket logiskt.

See you soon

My way...

Alla har vi våra egenheter och våra bra och dåliga sidor är som en hög med stenar, både slipade lena och skarpa sträva.

Att rannsaka sig själv kan ibland vara nyttigt och ibland behöver man inte fundera så länge för att komma fram till vad som är vad...man är inte alltid så snäll mot sig själv som man är mot andra. Och ibland är man inte heller så snäll i bedömningen av omvärlden.

Jag var på en judisk namngivning (dop) för ett tag sedan och den kloka rabbinen höll ett mycket intressant tal om samtalets och tankens inverkan och energi. Han menade så klart att man inte skulle tänka eller tala illa om andra människor men om man var "tvungen" att göra det så skulle man ta med både det "onda" men även något gott om personen. Dvs om man skall säga att Xxxx är si så skall man även lägga till att Xxxx är bra på xxx. Han menade att våra mörka/dåliga tankar och utsagor skadar människan som vi utsätter våra tankar/samtal om.

Delar snabbt med mig av några smakprov om mig själv uppdelat i mindre bra och bra små stenhögar;

Mindre bra med mig...finns så klart mycket mer...

• Jag har KTH-problem, dvs kissnödig-hungrig-trött irritation
• Jag kan vara lite för öppen och uppriktig för mitt eget bästa. Men om man inte ger så kan man oftast inte få...
• Jag har svårt för att hålla mig till en given väg och att vara målsökande
• Jag har höjdrädsla, djuprädsla och flygrädsla

Bra med mig...finns så klart lite mer...

• Jag är oftast glad och även om jag är mindre glad så är jag ändå glad
• Jag pratar gärna och mycket men bara med människor som "vill" lyssna
• Jag är uppmärksam på andra människors behov, ibland kanske lite väl mycket

Mitt jag:s väg genom livet är inte spikrak och inte krokig men däremot ganska kurvig. Den går varken rakt och brant ut för eller otäckt upp för.

Livet utvecklar sig inte alltid som jag vill men jag håller fast vid att ödet har sin rätt, att man kan påverka en del men att man skall ge sig hän för resten. Avvakta, leva, njuta och ha det så bra som man kan just nu! Och vara snäll mot sig själv, naturen och sina medmänniskor!

Kort & gott - Lev väl!

See you soon

En...

….blåsig stund vid havet fick jag igår när min kära make skulle ta sig löpandes från Smygehuk till Trelleborg, en liten nätt tur på 2,1 mil,

som tur var med vind i seglet.

Medan han gjorde av med mycket energi så fick jag desto mer energi genom att ta en massa foton på havet, stenarna, fåglarna och vågorna.

Att fånga ögonblicken det är någon jag gillar både bildligt och själsligt och

detta var en kylig men skön stund.

Vågorna rullade vitt och vackert, vinden ven och fiskmåsarna höll utkik från isflaken.

Solens sken bakom molntäcket fick det att se ut som om det snart var kväll trots att

klockan bara passerat ett….

See you soon

Gammal skåpmat från 60-talet

Ät, drick och bli smal!

(Hemmets Journal nr 46 - 1968/Ur Arnes Journal)

Jag har läst en bok om att man kan äta, dricka och bli smal. Det handlar om att man skall akta sig för kolhydrater. Kalorier är det inte så noga med längre. Nu skulle jag visserligen inte kunna skilja en kolhydrat från en kalori, men det gör ingenting.

Boken förklarar vältaligt och med hjälp av schematiska skisser varför minskat antal kolhydrater ger säkrare och snabbare viktminskning än att knappa in på kalorierna. Det finns naturligtvis långa tabeller om hur många kolhydrater det finns i olika födoämnen och tabellerna ger ljuvligt klara besked om att en potatis innehåller 10 kolhydrater, en skiva bröd lika många osv. Så länge jag inte själv kan göra dessa uträkningar vill jag inte påstå att boken ljuger men jag har en stark känsla av att den förenklar våra ämnesomsättningsproblem i mesta laget.

Vidare tycker jag att boken visar lite väl stor förtjusning över alla de drinkar som kan peta i

sig utan att belasta sin lekamen med en endaste kolhydrat?! Till detta med den kolhydratsvaga

alkoholen återkommer man nämligen gång på gång. Kanske räknar utgivaren med att en person som pungar ut med 4 kronor och 25 öre för ett glestryckt litet häfte måste tillhöra en samhällsklass, där champagne och vodka står på den dagliga matsedeln.

Man blir därför både förargad över boken och misstänksam mot den. Förekunnelsen verkar för lätt och för lättfärdig. I princip ligger det nämligen en hel del i vad boken förkunnar på sitt alkoholvänliga och tillgjort vetenskapliga sätt.

Det är faktiskt för de flesta människor nyttigt att skära ner kolhydrat-konsumtionen ordentligt. Det gör man genom att minska ner på och ofta avstå från potatis, bröd, såser, mjölmat och socker. Mer behöver man faktiskt inte veta. Det skulle kunna skrivas på en enda sida.... Och att handla enligt vetenskapens senaste rön, det är fint det - särskilt när vetenskapen säger att man inte behöver vara så försiktig med drinkarna.

Böckerna om denna NYA bantningsmetod, som i själva verket är tämligen gammal, har gått ut i betydligt större upplagor än professor Borgströms skrifter om världssvälten...

See you soon

Förvirrat & självklart...

Har tre lediga dagar framför mig och dessa skall spenderas med min favorit - min man. Visst har vi varit lediga mycket trots att vi jobbat alla mellandagarna men det har varit så mycket annat än varandra att "ta hänsyn" till så nu är det VÅR tur.

Jag har sett framemot den lediga fredagen med efterföljande helg i flera veckor och ser den som en social"frizon" där bara vi finns....

Nästa vecka är allt som det brukar igen och det skall också bli skönt. Allt har sin charm och jag gillar ekorrhjulet och vardagen. Dock så tycker jag att den skall vara kantad med "guld" och extra livskvalité.

Jag hade en hemsk dröm natten till nyårsdagen, så hemsk så att jag inte vill skriva ner den. Men det jag kan berätta är att den fick mig att fundera över livets bräcklighet, det här med att livet mycket snabbt kan ändras eller förintas. Nu bor vi ju på ett ställe i världen som inte är berört av krig, miljöförstöring eller mycket otäckt våld men tanken på att faktiskt vissa människors liv berövas dem snabbt och oanmält är otäckt.

Jag är inte nöjd med allt men jag är mycket nöjd med mycket. Mycket nöjd över att leva och det är ju en oerhört bra start. Jag anser mig vara lycklig trots att jag ändå saknar en viktig beståndsdel. Att denna del faktiskt kan dyka upp ger mig viss tillförsikt och hopp.

Min uppväxt har format mig till den jag är och jag är trots allt tacksam

för de prövningar jag fått även om jag gärna hade varit utan dem.

Jag skulle kunna vara ett maskrosbarn men jag ser mig hellre som en lite frusen ros som överlevt vinterns hårda bud och som dessutom behållit färgen...

See you soon