Landet brunsås

Eftersom jag älskar sås av alla sorter så även brunsås så var jag ju av nyfikenhet tvungen att se första avsnittet av Landet brunsås när det sändes för ett antal veckor sedan. Jag trodde att det skulle vara ett tråkigt, informativt och negativt program. Men ack så fel jag hade!

Trion Henrik Schyffert, Erik Haag och Lotta Lundgren tar reda på varför vi svenskar äter som vi gör och det är verkligen intressant!!! Om du inte har sett något någon gång så gör det nu, det är underhållande informativt på ett komiskt spontant sätt.

Idag vaknade jag av att solen letade sig in i sovrummet och jag låg och lade planer och oplaner för dagen. Jag tog mig tillslut ur sängen och gick ut med Sako och njöt av att nu var våren här. Gick in, satte på kaffe, njöt av gröten och insåg plötsligt att solen hade gått och lagt sig igen. Med detta konstaterande så beslutade jag mig för en dag på insidan. Så efter mitt veckosamtal med mamma på Cypern så började jag se de avsnitt som jag missat av det omnämnda programmet ovan.

Jag fick många aha upplevelser och känner nu för att skaffa växthus, börja med långkok och kanske även prova surdegsbakande... Skämt åsido så känner jag mig iallafall inspirerad och varm i själen, sugen på att laga maaaaat från grunden med bra råvaror i skönt tempo.

Med nya insikter och inspiration så tog jag paus och hämtade mig ett glas mjölk och två stycken Ballerinakex - de nya "Kladdkaka" kexen. Dessa är till och med ännu godare om man doppar dem i mjölken....

Igår erkände jag för mig själv och mannen att jag faktiskt har slarvat med mina mellanmål. Har inte ätit det dagligen de senaste två veckorna och jag fick mig en välförtjänt "utskällning".

Så nu får jag helt enkelt återigen lova att skärpa mig. Rent generellt så vill jag få bättre koll på vad jag stoppar i min lekamen så från och med nästa vecka så skall jag skriva upp vad jag äter och jag skall även verkligen lägga manken till för att varje dag äta mellanmål...

See you soon

Förstår nu...

...varför jag inte tycker om att tänka på framtiden och varför jag inte lyckas sätta några mål. Jag är rädd - rädd för att misslyckas.

Denna uppenbarelse kom till mig igår under mitt medarbetarsamtal då chefen frågade mig var jag såg mig själv i framtiden, sisådär om fem år. Jag svarade då direkt från själens inre - att jag inte såg mig själv där (i framtiden) utan att jag ser mig själv här & nu. Att jag lever idag och försöker njuta av idag och att jag inte kan tänka så långt fram.

Jag sa att jag hade ambitioner och att jag ville vidare inom företaget men att jag inte har bråttom. Att jag är en nöjd person som dock gärna blir nöjdare. Det var ett riktigt bra samtal och mitt ego fick sig ett uppsving, alltid roligt att höra att man gör ett förbaskat bra jobb.

Vi har en betygsskala som går mellan 1 och 5, 1 är riktigt bra och typ omöjligt att få och 5 är motsatsen. Medelmåttan/jag fick en mycket stark 3:a med intentioner mot en 2:a om detta året utvecklade sig i "rätt" riktning för mig. Jag frågade lite försynt vad detta hade för betydelse...och fick till svar att det faktiskt inte hade någon större betydelse mer än att det ju borde vara roligt att få en 2:a....hmmm.... Var tvungen att fråga om en "bra" siffra hade någon betydelse när han satte lönerna. Och det hade det inte.... men om man hade fått en 4:a eller 5:a då hade det påverkat ens lön negativt....

Nu hör jag till den förmodligen ganska lilla skaran som inte bryr mig så mycket om min lön. Jag har alltid haft en helt okej sådan som har utvecklat sig i lagom takt under åren men jag har alltid känt att chefernas/kollegornas tycke om mitt jobb har varit den riktiga moroten. Nu låter detta säkert märkligt och det är klart att lönen i sig är viktig och välbehövd men den årliga höjningen hänger jag inte upp mig på. Därför så släppte jag också ämnet ovan med chefen så fort jag fått ventilerat siffrans betydelse.

Om det är någon som har orkat läsa så här långt så vill jag önska dig en riktigt bra fortsatt vecka!

See you soon

Värme och kyla

Jag har fått tillbaka min pappa och det känns fantastiskt! Pappa har under många många år mått mindre bra och skulle "enkelt" kunna beskrivas som manodepressiv. Efter att ha spenderat fyra månader på ett behandlingshem i de djupa småländska skogarna så har han kommit hem och ser världen och sig själv med nya ögon.

Nu är det han som säger till mig - Sofie, du måste vara mer rädd om dig själv och du stressar alldeles för mycket. Tänk att han ger mig råd?!!

Ikväll kommer han hit till oss på middag och jag tänkte tillaga den inte så spännande korven - falukorv. För att komma ur det gamla vanliga hjulspåret så blir det inte korv stroganoff, utan jag skall prova något nytt. Det blir ungsbakad falukorv med tre sorters lök och gott potatismos därtill.

Min kära mamma hon befinner sig på Cypern och njuter av sommarvärmens sköna vindar. Är så glad för att hon för andra året på rad har tagit sig dit för tio veckors vinterflykt... Om tre veckor kommer hon hem igen och jag hoppas att vintern då har släppt sitt kyliga grepp om oss.

I kassan på Konsum idag så hamnade jag bakom min före detta styvmor. Jag låtsades inte om henne men tror att hon såg mig eftersom hon fick så himla bråttom... Mot mig var hon inte alltid den snällaste personen på jorden och beskrivs av de flesta som en väldigt kylig hagga.

Jag lyckades (enligt henne) med konststycket att få min kära pappa att skilja sig efter typ 10 år av kompromisser och det beskyller hon mig för fortfarande. Skilsmässan skedde 1995 och när jag mötte henne i affären för ca 5 år sedan så berättade hon att hon minsann fortfarande var arg på mig. Hur kunde hon vara det?! Och varför?!

Ute är det kallt, blåsigt och otrevligt. Inne är det varmt, lugnt och trevligt.

See you soon

Halv sju hos oss...

Imorgon skall vi få den stora äran att gå på "Halv sju hos oss"-middag. Det är min väldigt goa väninnan M som tillsammans med sin käresta har dragit igång detta trevliga initiativ. Vi är tre par som skall ha en tre-rätters middag var och insatsen är två flaskor vin per par. Den med bäst betyg vinner alltså hela 6 flaskor...Skall bli mycket intressant och trevligt att se vad som står i deras meny och om middagen kommer skilja sig mycket mot en "vanlig" middag.

Mannen och jag kan nämligen lätt gå lite till överdrift när vi skall göra något sådant här. För många många år sedan, typ 10, så kom vi överens med några par om att vi skulle ha "gourmetmiddagar" med tema.

Innan det var vår tur så hade det varit mexikanskt tema=tacos, grekiskt tema=souvlaki och indiskt tema=Tikkala Masala. Det är inte alls något fel på dessa teman men valet av rätter kände vi var lite väl förutsägbara...Vi valde japanskt och letade efter intressanta/ovanliga recept och var ju då så klart även tvungna att löpa hela linan ut. Vi köpte asieninspirerat porslin (i plast på möllevången/Malmö), gjorde mat enligt konstens alla regler t ex misoglass...hmmm det var inte gott! Och gästerna fick även sitta på golvet på kuddar och bordet hade inga ben...osv...

Behöver jag säga att det inte blev fler gourmetmiddagar efter oss....jag tror med säkerhet att de tyckte att vi var alldeles för överambitiösa och de gillade INTE misoglassen.

Tror därmed att det är säkrast om vi är sist ut även i denna övning så att inte det tredje paret ger upp (läs tröttnar) innan mållinjen. Jag tror dock inte att vi har någon direkt chans att vinna eftersom vi just nu är inne i en vad det gäller mat, fantasilös period. Men det kanske hinner ändra sig tills det är vår tur....

See you soon

Bestämt tillbaka

Så nu har jag haft ett par dagars blogguppehåll, både frivilligt och ofrivilligt.

Har velat men inte orkat skriva!

Man blir ju så löjligt trött av en förkylning och jag har sussat en stund på soffan

varje kväll och snarkat en hel del varje natt.

Nu är jag bestämt tillbaka igen med nästan full kraft!

See you soon

Eftertänksam & dålig natt

Kände efter gårdagens träningspass att min kropp var slutkörd och lite lätt märklig. I natt fick jag en förklaring då jag vaknade med en krypande känsla i hela kroppen, näsan & halsen var tjock och jag var sååå varm.

Kunde inte somna om men mina armar och ben både domnade, somnade och värkte. Jag låg och tyckte så synd om mig själv och lovade att jag inte skulle klaga på något alls bara jag fick sova, vakna pigg och vara frisk. Ni vet en sådan där känsla av att - jag från och med nu till fullo skall uppskatta dagen och att jag "alltid" är frisk. Inga problem är problem så länge man får lov att ha hälsan.

Igår, under middagen med våra goda vänner så pratade vi om den moderna människans sätt att leva, de höga kraven på njutning och lycka. Jämförde med våra förfäder som många gånger fick slita hårt för att bara lyckas med att sätta mat på bordet och även så många människor i nutid som inte är så lyckligt lottade.

Liv som kanske inte präglas av konstant lycka och kanske så är det mer - av eller på, svart eller vitt och glädje eller sorg. Dessa människorna tror jag är och var bättre på att uppskatta det som de har, får och gör.

Konstant och viktigt nu och genom alla tider är kärlek - kärleken till livet, till mannen/kvinnan, till naturen, till djuren....

Ta hand om er själva & varandra!

See you soon

Slutkörd

Dagens pass på gymmet gjorde mig helt slutkörd. Jag hann med uppvärmning på cykel, styrketräning och avslutningsvis crosstrainer och en stunds backgång.

Jag var seg i morse och inte helt säker på att jag skulle följa med, detta då jag har en allergitopp just nu -bara nyser och snörvlar. Är därför extra nöjd över att jag trots allt fick till ett bra pass!

Ikväll kommer goda vänner på middag och jag skall njuta av maten, vinet och sällskapet. Imorgon bitti skall mannen min in till stora staden för bad och löpning. Jag skall stanna hemma och mysa i soffan med gott kaffe och morgonteve.

Filosoferar kring mig själv medverkande i Staten Island halvmara i oktober - lite sugen är jag allt, frågan är bara om mannen orkar vänta på mig vid målet. Det kommer ta lång tid innan jag når fram, men men är det bara fint väder så kan vi ju båda ha glädje av det.....

See you soon

Ljus, värme & väldoft

Idag gick min fina väska som jag köpte i New York sönder och jag blev så förvånad. Hade varit lite orolig för att den inte skulle hålla men inte att den skulle brista på det stället...

Nu skall jag skriva ett suuuuurt mail till tillverkaren även om det är helt meningslöst. Men då jag inte kan gå till affären och reklamera så får jag göra väl något annat för att bli av med min irritation.

Idag har min kära snälla svärfar varit här och lossat en väldig massa ved så från och med imorgon så kommer huset återigen bli behagligt varmt. Vi kör golvvärme på bottenvåningen och det räcker till viss del men nu när det varit så kallt så länge så är vårt stenhus nerkylt.

Med sig hade svärfar även två superfina ljusstakar med tillhörande stora vita ljus och dessa skall ge oss mysigt ljus. Och som om det inte var nog så hade han också fått med sig parfymen som jag beställt, en intressant doft från Caroline Fleming.

Ikväll har vi varit på sjukhuset i Lund och hälsat på en vän till oss som råkat ut för en mycket ovanlig, otäck & livshotande virusinfektion i hjärnan. Hon mådde som det verkade ganska bra även om hon var trött och hade svårt att få fram det hon ville säga. Hon är ett föredöme vad gäller positivt tänkande och även nu när hon var så sjuk så strålade hon av glädje. Helt fantastiskt!

Fånga dagen är ett ganska uttjatat uttryck men ack så sant och man får perspektiv av omvärlden och näras ibland tråkiga upplevelser. Materiella irritationsmoment suddas snabbt bort...

See you soon

Skolkat idag

Skulle egentligen tagit mig en ensam tur till gymmet ikväll. Men då mannen min inte är helt kry och stannade hemma så kände jag en enormt stark dragningskraft hem. Jag följde mitt hjärta, handlade kvällsmat och åkte hem. Visst kände jag mig som en skolkare men en nöjd sådan.

Imorgon är en ny dag som kommer bjuda på ett gymbesök med eller utan min andra hälft.

Ibland måste man följa sin instinkt, sitt hjärta och göra det som känns bäst...

See you soon

Lovar & svär...

Kom till slut, efter en hel del analyser, fram till att jag skulle bli ännu lyckligare om jag hade en iPhone i min ägo.

Nu har jag fått svära tillgänglighets - & användar eden och därmed lovat att alltid svara och använda iPhonen på alla tänkbara andra sätt. Vi kommer ha vårt hemnummer kopplat till mig och det ställer ännu högre krav på att jag håller mitt löfte.

Vad gäller mitt andra löfte, om "mellis", så har det gått ganska bra den gångna veckan. Jag har faktiskt ätit frukt på eftermiddagen varje dag och på förmiddagsfikan har jag tagit knäckebröd.

Igår lyckades jag till och med köpa ananas för första gången i mitt liv och det var himla gott istället för onyttigheter på kvällen. Till saken hör nämligen att jag inte alls är någon fruktmänniska utan äter det med några få undantag under tvång...men jag kanske kan ändra mig. Det handlar ju som så mycket annat om att tänka rätt...välja rätt....göra rätt....

See you soon

Löfte = Mellis

Innan jag gick till kojs i söndags så fick jag lova mannen på hedersord att jag skulle se till att äta mellanmål varje dag och inte låta det gå upp mot 8 h mellan målen. Och jag har bättrat mig, man måste ju försöka hålla det man lovar...

Idag råkade jag dock hoppa över frukosten men jag fikade på jobbet halv tio, sen blev det lunch kl. 12.00 och en banan kl. 15.00. Lyckades ta mig till gymmet där jag avklarade 25 minuters backgång med efterföljande styrketräning.

Nu är jag så himla trött så det blir tidig sänggång detta i jmf med igårkväll då jag efter två koppar kaffe inte somnade förrän klockan närmade sig ett. Men fördelen var att jag fick träffa min kära make en liten liten stund.

See you soon

Längtan

Ojjojjojj vad jag längtar efter att få åka till New York igen och även om det inte är förrän till hösten som vi har planerat vår nästa tur så känns det inte så långt borta...det är ju redan onsdag imorgon och snart är det sommar...okej jag överdrev lite men tiden går ju som bekant fort.

Den där staden var riktigt fascinerande och jag trodde inte att jag skulle bli så förtjust som jag är. Hoppas att vi kan vara borta minst en vecka nästa gång och hinna med någon musikal, några museum och en hel del shopping.

Två saker som jag definitivt inte skall göra nästa gång är åka upp i någon riktigt hög byggnad. Nu har jag överlevt både Empire State building och Rockefeller Center och jag behöver absolut inte göra om det. Även om det nog hade varit ganska häftigt att se New York från ovan i dagsljus istället för mörker.

Jag kommer inte heller att gå på niten att köpa rostade kastanjer. Jag hade länge funderat över hur det smakade och fått för mig att de skulle vara gott men ack så fel jag hade!

Är just nu på jakt efter saker att längta efter...känner att jag behöver planera något mysigt inom snar framtid...

Jag är en riktigt "periodare" och det kan gå långa perioder när jag är alldeles utmärkt nöjd med att livet löper på utan några större utsvävningar men guldkant på tillvaron är dock en konstant och inte så märkvärdig önskan.

Men jag kanske helt enkelt skall nöja mig med att längta till morgondagen, en ny dag som jag kan göra vad jag vill med (inom vissa gränser).

Men jag vill ju inte längta bort livet utan njuta av det som pågår just i detta nu - så härmed ändrar jag tankebana, skall leva nu, njuta nu och längta imorgon istället....

See you soon

Frestad

Sitter på det varma golvet med filt om axlarna, tittar på Spårlöst och

gör mitt bästa för att stå emot frestelserna i köket.

Där finns det chips, ostbågar, glass och choklad. Normalt sätt så har vi inte något sådant hemma och det brukar därmed inte vara några problem.

Vågen log lite lätt snett mot mig imorse och det hjälper mig att stå emot

eller skall jag göra som Oscar Wilde råder;

Enda sättet att bli av med en frestelse är att ge efter för den.

Oscar Wilde

See you soon