2010 möter 2011...

Så nu har vi fått börja om på nytt igen och återigen har vi ett blankt blad att fylla med vad vi vill och som även kommer fyllas av sådant vi inte alls väntar oss.

Mitt 2010 har inte varit olikt eller likt något annat år. Det fylldes av planerade händelser, utmaningar, möten och resor.

Fick glädjande nog uppleva många nya möten med människor som jag aldrig hade mött om det inte vore för mannens (och till viss liten del mitt egna) löpande.

Under 2010 så besökte jag den fina staden Växjö i princip en gång i månaden och så ofta har jag inte varit där sedan jag var liten. Hälften av besöken var planerade och fyllda med kalasande och några var oplanerade p g a olycka och tyvärr även dödsfall.

Att min fina mormor lämnade jordelivet kom inte som någon överraskning och hon uppnådde den anmärkningsvärda åldern 88 somrar.

Att hon försvunnit känns ändå väldigt overkligt och märkligt. Men så länge minnet lever - finns hon bland oss.

Min kära mor och jag står varandra om möjligt ännu närmare varandra än tidigare och jag är sååå stolt och glad över att hon klarat sitt års utmaningar med bravur. Att hon även med värsta stuntmanövern lyckades bli påkörd av en bil utan att bryta ett endaste ben det är såväl överraskande som förbryllande.

I början av 2010 så började jag förvånansvärt nog med joggning vilket i sin tur ledde till några lopp på 5 km till en mil och i slutet av året mitt livs första halvmara i New York. Det var skrämmande långt men inte avskräckande...

Träningen i klädd löpardojjor har varit förenande och glädjande att utföra med eller med stöd av mannen min. Alla gemensamma besök i skog och gym har varit riktigt roliga att göra tillsammans.

Under året så har min kära make gång på gång gjort mig så stolt och överväldigad av sina prestationer i löpningen och sin fantastiska inställning till sin ofrivilliga följeslagare MS:en.

Han är en målsättare av STORA mått och jag är imponerad av att han hela tiden flyttar målen uppåt och uppnår dem...

Håller nu tummarna för att han klarar ett speciellt mål för året som skall föra oss båda till NY 2012 och då skall jag högst otroligt springa....något lopp men i parker mm gör jag det gärna!

Året har gett mig nya tankar och känslor om STORT och smått. Jag har gråtit en del men inte tillräckligt, jag har skrattat en del men inte tillräckligt och jag har längtat alldeles tillräckligt mycket. Längtat efter det där som skall ge mitt liv en ännu större mening och något mer att brinna för.

Så inför 2011 har jag ett lite märkligt mål, antingen skall jag gå ner 5 kg eller så skall jag gå upp minst 15 kg och vad jag menar med detta får ni själva fundera över...

Under 2010 hade jag och min man några jubileum; 5-årig bröllopsdag och 16 år sedan vi blev ett par och sist men inte minst 10 år i vårt gamla hus på landet.

Så nu är slutligen frågan vad gäller mötet mellan 2010 och 2011....

Same procedure like last year

Miss Sophie?

Förändring och åter förändring skall leda till ännu mer förändring men det beständiga skall vara och förbli beständigt.

Och beständigt är kärleken och föränderligt är livet!

See you soon