onsdag 27 oktober 2010

Mindfulness....

...har sedan ett par veckor tillbaka gått på meditation en gång i veckan. Det är inte någon andlig meditation utan det är en närvarande och inkännande form.

En omtänksam kollega hörde mig prata om mina stressade känslor och lätta ångest och berättade därför om UM = Uppmärksamhetsmeditation som tydligen hade hjälp henne.

I denna meditationsformen riktas uppmärksamheten mot andning, kroppsrörelser och tankar. Jag hoppas att jag på detta sätt kommer få sinnesro och en bättre förmåga att hantera mig själv....

Visst är det vackert ute nu med alla fina höstfärger?! Och visst är det mörkt, blött och blåsigt?! Men det ena väger upp det andra!

Det kan också hjälpa att vända sig inåt - se sitt eget ljus, allt vi kan glädjas åt och därmed inse att vi nog inte har så mycket att klaga på utan snarare att tacka för!

Avslutningsvis så vill jag repetera sinnesrobönen som jag tror att många skulle kunna ha glädje av i sitt liv;

Giv mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.

See you soon

6 kommentarer:

Annika sa...

Kloka ord som lästes senast för några veckor sedan i min kurslitteratur och gissa om andra skrev det i sina facebookinlägg.

Stressandning är tröttsamt att ha men skönt att få läsa hur andra gör för att slippa, ta till sig tips, tack!

Må gott!
Annika

Ingmarie sa...

Så himla bra. Och tack för påminnelsen!

Sofie sa...

Annika, visst är det kloka och sanna ord som man verkligen kan och bör ta till sig! Kan inte låta bli att undra, har du också haft problem med stressandning?

Ingmarie, det var så lite så! Kommer ni månne ner till söderns vidder snart....

Kramar ; )

Ingmarie sa...

Inte alls omöjligt! Måste kolla lite ordentligare i almanackan bara...Och plånboken. ;-)

Annika sa...

Jajamensan jag måste tyvärr konstatera att stressandning och EKG m.m är självupplevt. Det hade jag gärna varit utan!
Kram

Anonym sa...

Jag har för första gången på många år upplevt negativ stress men på något sett har kroppen eller huvudet efter ett tag tagit hand om det och bortsett från det som jag inte kan ändra på och accepterat och helt plötsligt går allt mycket lättare.
Är glad över att jag har en slags pysfunktion inbyggd annars hade jag defenetivt gått under.
Hoppas det det här hjälper dig.