2012 var verkligen vårt år och vilket år det blev - helt ooootroligt!
Året började bra och vår utredning hos socialförvaltningen blev godkänd av nämnden i slutet av februari. Vårens kommande månader var fyllda med papper som skulle ordnas, skrivas under, kopieras och skickas hit och dit och tillbaka igen....
Året började bra och vår utredning hos socialförvaltningen blev godkänd av nämnden i slutet av februari. Vårens kommande månader var fyllda med papper som skulle ordnas, skrivas under, kopieras och skickas hit och dit och tillbaka igen....
I mitten av maj så var vår adoptionsansökan till Kina helt klar och skickades till Kina. En otålig väntan började strax därpå men den varade inte så länge som tur var. Redan den 27 juli ringde Barnens Vänner med ett barnförslag. Vi kände genast att detta är vår pojk och svarade JA!
En ny tid av väntan inleddes för det viktiga barnbeskedet men inte heller det tog lång tid. Den 27 september fick vi nästa viktiga samtal - vi var godkända av Kina & skulle bli föräldrar!
Den 14 november gick vi på planet mot Beijing och den 29 november äntrade vi hemmets lugna vrå igen och då var vi TRE :-)
Det enda riktigt tråkiga som skett under året är att bara några dagar efter vi fick barnförslaget var vi tyvärr tvungna att ta farväl av vår fina hund Sako som inte blev frisk från sin livmodersinflammation.
Sako hann bli 11 år och vi fick många friska och fina år med henne. En helt underbar hund - mycket älskad och mycket saknad!
När jag summerade 2010 så skrev jag följande: "inför 2011 har jag ett lite märkligt mål, antingen skall jag gå ner 5 kg eller så skall jag gå upp minst 15 kg och vad jag menar med detta får ni själva fundera över..."
2011 slutade med att jag hade gått ner nästan 15 kilo och det bästa för 2012 är att jag klarat hålla vikten med ett litet plus på ca 2 kg. Det var många många år sedan jag vägde så "lite" som nu och att jag dessutom håller mig inom mina ramar är så underbart.
Givetvis så hjälper ju det faktum att jag tränat regelbundet men den superba 17-dagars dieten som innebar en livsstilsförändring har verkligen gjort susen. Inget hokus pokus utan rent och sunt förnuft.
Under 2012 sprang jag mer än någonsin, jag satte mål som jag i princip klarade av och det var superkul och sååå jobbigt. Första målet var milen under en timme och jag tangerade timmen med 8 sekunder och ansåg målet avklarat.
Nästa milstolpe var 1 mil på Trelleborgsloppet under 55 minuter...jag kämpade och kämpade men klarade det inte riktigt trots att jag hade draghjälp och sällskap nästan hela vägen så kom jag stället in på tiden 57.50. Jag var dock suuuupernöjd!
Summa summarum är så klart årets och livets viktigaste händelse
att vi har blivit föräldrar till världens finaste lilla kille
NOAH
Posted using BlogPress from my iPad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar