Livet är som ett tivoli, där man har fribiljetter till många attraktioner och vissa av dessa ger en skräckupplevelser, andra aha-upplevelser och på det hela taget så får man verkligen känna att man lever....
Under de senaste veckornas turer i livets karuseller har vi svetsats ännu mer ihop, vi har fallit hårt men sakta och säkert har vi tillsammans klättrat uppåt igen, vi har tagit oss härdade ur spökhuset och vi är nu redo för de nya utmaningarna som skall mynna ut i det andra lyckliga slutet!
Jag har en fast åsikt om att jag inte önskar åka i graviditetskarusellen igen, en stark avsikt om att vi skall bli föräldrar på annat sätt och en djup förhoppningsfull insikt om att ett ensamt barns öde kommer bli vårt...
See you soon
3 kommentarer:
Jag hade skrikit ;-D
Ladda på för fullt, ni kommer klara denna prövning galantare än galantast!!! Spännande att vi får vara med på denna karuselltur, vi håller tummarna!
Låter helt underbart; det finns så många barn som längtar efter föräldrar som bryr sig =) KRAM
Helena, skrika kan ju "behövas" ibland....så jag kanske också kommer ge ifrån mig något ljud...
Vad roligt att du vill åka med i karusellen och jag utlovar fribiljett men ej så täta "turer"....men det duggar tätare hos mannen min...
Tack för tumhållandet!
Spänn fast säkerhetsbältet - nu kör vi!
Miss M, ja det kommer bli underbart och resan dit spännande. När barnet väl finns i vårt hem då kommer det bli bortskämt av oss med uppmärksamhet och omtanke!
Kramar till er ; )
Skicka en kommentar